Om jag skulle skriva ett brev till min skola som jag jobbat på i höst…

Så skulle det bli så här:

Hej alla lärare och elever,

Det har varit en skräckupplevelse att arbeta på er skola.

Eleverna har stulit saker i salen varje vecka, förrådet på pennor har minskat successivt. Använt material har inte vårdats, tuschpennor har förlorat flera korkar varje vecka. Ibland har elever hällt vatten i behållarna för pennor, så tuschen förstörs. Eleverna har inte respekterat skolans material, så nästa elev har kunnat njuta och lära sig med hjälp av materialen. Papper har kastats på golvet och inte städats upp. Eleverna har inte respekterat att sopor kastas i soppåsarna, utan kastat pinnar från klubbor på golvet, snus, pantburkar och godispapper på golvet, en del har lämnat kvar kaffekoppar på borden, alla har inte sopat undan papper som de haft ned på golvet. En del har trott att de fritt kan låna material och ta med sig från klassrummet, utan att returnera det till nästa lektion. Elever har med flit haft sönder material i klassrummet eller på annat sätt saboterat material. Elever har stulit andras material, som jag kommit på dem med.

De har inte heller respekterat genomgångar, då de fått den information de behöver för att klara uppgifterna. En del elever har suttit av lektionerna och inte velat ha hjälp, trots att det erbjudits. Extralektioner har erbjudits och elever som behövt extrastödet har inte utnyttjat dessa lektioner i den omfattningen, vissa inte alls, som de hade behövt.

Elever har hånat mig på lektionen genom att kalla mig för “trög” och andra otrevliga saker. Elever har ritat en bild på en fet person och sagt att det är porträtt på mig, som om jag ska tycka det är kul.

Eleverna har förtalat, hittat på lögner och spridit dessa på skolan och sedan inte ens bett om ursäkt, även om de återtagit lögnen. Elever har sexuellt ofredat och trott att jag ska tycka det är kul. Elever har anklagat mig för att när jag hjälper barn som behöver extra stöd under lektionen att jag är rasist, för att barnen som behöver hjälp är ”blåögda och blonda”, med uppfattningen att “blonda och blåögda får mer hjälp”…

Rektorn handlade mina anmälda ärenden med arrogans för min situation som lärare. Ett rykte som inte var sant hann sprida sig i skolan innan jag fick veta att sanningen kommit fram och att det framkommit att ryktet var falskt. Under den tiden hade jag sömnsvårigheter och enorm ångest och var rädd för eleverna, då mitt förtroende för dem hade förbrukats. Jag kände inte respekt som anställd, kollega, lärare eller medmänniska i fakulteten eller elevbeståndet.

Att sedan sitta i ett allmänt utrymme med en annan personal och bli sexuellt ofredad av en stor grupp elever som samlats kring oss var en otroligt obehaglig känsla. När jag sedan chockerad lämnade platsen samlade jag till slut mod att på morgonen dagen efter göra en anmälan om sexuellt ofredande. Då jag inte vet namnen på eleverna, för att jag är ny på skolan, och jag hade svårt att se i skolkatalogen vem det var som gjorde ofredandet, så möttes jag av en dålig attityd hos rektorn som inte ville ta emot anmälan utan att jag hade namn. Jag kunde inte ange namnet annat än på den eleven vars namn jag visste, som var vittne till händelsen. Skolan har filmkameror, men rektorn sade att dessa inte fick användas att titta på om jag inte hade namnet på personen som genomförde ofredandet. Jag fick gå ut ur rektorns rum utan att han mottagit anmälan. Jag fick krysta fram ”troliga” personer som samlats i ringen runt om oss när ofredandet inträffade.

Rektorn har flera gånger ifrågasatt varför så många är orosanmälda(när de riskerar att inte få godkänt betyg). Saken är att det är inte svårt att få godkänt. Niorna gör fem små uppgifter, åttorna tre och en miniliten uppgift, sjuorna behöver ha gjort fem av höstens uppgifter totalt. Uppgifterna inom en hel årskurs går att göra på 60 minuter(dvs. hela årskursens alla uppgifter), men eleverna har haft september-november att göra uppgifterna. Rektorn har sagt “man blir inte underkänd i ditt ämne”. Rektorn har försökt få mig att “särbehandla” elever utan särskilda behov att få “avsteg”, från uppgifter som redan är mycket lätta att genomföra för godkänt. I princip tolkar jag det som olagligt och rättsosäkert och underlag för anmälan till Skolinspektionen om rektorn insinuerar att jag ska godkänna elever på inget underlag. Kunskapskraven måste eleven klara av.

Jag hade ingen access till datasystemen på en månad, trots felanmälan på grund av att rektorn ”glömt” godkänna mig i datasystemet. Skolan klarade inte av att ge mig tillgång till mailen varje dag förrän i början av november. Varje dag ramlade jag ur datasystemet och var tvungen att ringa data-support, vilket jag inte hade tid att göra varje dag. Jag gick inte att nås per mail, var resultatet av det. Eleverna kunde inte nå sin lärare mailledes. Det berodde på bristande rutiner inom administrationen på skolan, då jag inte fanns i lönesystemet.

Googles Classroom är det som kommunen använder och eleverna har svårt med användbarheten i systemet, då de måste göra olika saker i Classroom, Google drive och så vidare. Ett system jag inte fick access till förrän efter en månad. Eleverna har kunskapsbrist i Informationsteknologi literacy och helt plötsligt blev jag hela skolans lärare i informationsteknologi. Om vi ska använda systemen, måste ju eleverna kunna använda det. Men skolan verkar inte bry sig på övergripande nivå, utan lägger över ansvaret på den enskilda läraren, som inte ens har elevkonton och kan visa eleverna hur det ser ut hos eleven på deras Chromebook. Apparna för Chromebook är undermåliga och undervisningen blir “work-arounds” istället för kompetenta datorer och mjukvaror på riktiga datorer… så köper de in skit i kommunerna. Inte undra på framtidens generation får sämre kunskaper i informationsteknologi. Eleverna ska lära sig programmera, men inte få en riktig dator? Allt ska lagras i molnet? Waow. Är det en säker informationsteknologilösning? Allt om dina barn finns på nätet, känner du dig trygg bäste förälder?

All informationsteknologi, det vill säga data och mjukvara, har varit en kompromiss i undermåliga icke färdigutvecklade datasystem med de bristfälliga appar som erbjuds.

Första lönen kom på utbetalningskort och jag fick betala 150kr på Forex för att få ut min lön på helgen, när jag var hemma i Stockholm, dit min post skickas. Lönen var felaktig och för högt beskattad och jag fick inte korrigerat förrän månaden efter, trots löften att få det tidigare.

Jag fick inte access till elevkonto så att jag kunde se hur eleverna arbetsmiljö såg ut, så jag kunde planera lektionerna i god tid. Jag fick använda elevernas datorer för att se hur det såg ut.

Den förra lärarens(ordinarie läraren på tjänsten) beställningar hade annullerats, så jag har haft materialbrist hela höstterminen pga problem med materialleveranser, vilket påverkat undervisningens genomförandemöjligheter.

Jag fick inte mitt anställningskontrakt påskrivet innan jag hade börjat arbeta, utan en bit in i min anställning.

Rektorn annonserade ut tjänsten för vårterminen, trots löfte om helårsvikariat, utan att informera mig eller den ordinarie personalen på tjänsten. Rektorn hotade mig också en gång, när jag sagt att flera riskerar underkänt att “det får inte hända nästa termin”.

Så vem tror att jag kommer använda denna skola som referens? Aldrig någonsin. Ni har varit en skräckupplevelse från början till slut. Inte undra på det är lärarbrist i Sverige.

Nu finns inte alla hemskheter med, pga tystnadsplikten, men jag tycker dessa skräckupplevelser är mer än tillräckliga.

Hälsningar,
Skattar bäst som skrattar sist

 

Slutsats: Jag rekommenderar inte dig att bli lärare i Svenska skolan. Jag rekommenderar dig inte att jobba i Sverige alls, för det finns för många dåliga chefer i Sverige och du vet inte vilken som blir din. Alla eleverna har inte heller respekt, trots att du visar dem respekt. Sverige har problem i hela näringslivet. Hela Sverige är i gungning. Vi får väl se vart det här brakar. Det går utför för Sverige. Fler tar självmord… just saying. Metoo visar klart och tydligt att Sverige har enorma problem. Detta adderar till Sveriges problem, som jag tror inte kommit upp i dagsljuset. Jag har tystnadsplikt. Jag vet mycket för att rasera illusionen om Sverige i omvärlden. Jag är en förstahandskälla, som ögonvittne, och andrahandskälla, då jag hört vad ögonvittnen sett.