Jag antecknade under TV-programmet.
Det intressanta som sades var det som följer härmed. I SVT Forum sägs att för det första så finns inget stöd på att högre a-kassa leder till högre arbetslöshet. Inga bevis finns eller har studerats. En höjd a-kassa leder till högre lönenivå är inte heller bevisat. Inga studier har kunnat bevisa detta. Staten har försökt plocka här och där ur olika pusselbitar för att “försöka” hitta stöd. (SVT2 direkt 11:45)
Nettoeffekten om man höjer a-kassa är att de som saknar a-kassa får jobb snabbare om man höjer a-kassan för de som har a-kassa, enligt föreläsaren (SVT Forum). Det tycker jag verkar vara bra, för oftast så är den som inte har a-kassa längre från arbetsmarknaden skulle jag tolka det som. Så det finns alltså bara nytta med att höja a-kassan som jag tolkar det.
De grupper som politiken fokuserar på, dvs arbetslösa, sjukskrivna och förtidspensionerade. Där blir effekten minimal, eftersom de största grupperna är i “övriggruppen” och där blir effekten jättestor. Huruvida de grupperna som tillhör finansdepartementets målgrupp nås av modellen går inte att säga (SVT Forum). Målgruppen för Finansdepartementet har inte samma arbetsmöjligheter som “Homogen” arbetskraft, vilket är de jämförelsesiffror som de använt sig av. Det är inte samma chans för dem att få jobb som för den homogena gruppen förklaras av tv-programmet. (SVT Forum)
Steg 3 i Finansdepartementets analys utgår från Panelstudier i OECD-länder. De talar om tidsserier. De väljer ett land. Sedan finns tvärsnittsstudier – där tittar och jämför de ett land med andra länder. Exempel på en frågeställning de kan ställa är: “Varför är arbetslösheten på den här nivån där, men inte här?” Då kan de hitta ett mycket svagt samband mellan hög arbetslöshet och hög a-kassa i denna typ av studier, dock så minimal att det mycket sannolikt kan finnas andra faktorer till varför arbetslösheten är hög i dessa länder. Finansdepartementet stödjer sig alltså på skakiga resultat, omvänd kausalitet, icke-stationaritet i denna typ av studier. Om ett par parametrar ändras mycket litet, exempelvis år osv. så ändras också statistiken jättemycket. (SVT Forum) Så Finansdepartementet stödjer sig på väldigt konstig statistik, kanske har de inte rätt kompetens för att förstå statistik är en tanke som slår mig? Kanske lider de av kompetensbrist? Vore ju inte så konstigt, då jag mött många arbetsplatser som har kompetensbrist hos de anställda. Om man har kompetensbrist så saknar de som ska jobba med statistiken ofta förståelse för olika saker. När jag tar reda på statistik så ringer jag gärna SCB, SPAR osv., de har också möjlighet att förklara statistiken, vilket de gärna gör. Finansdepartementet har all möjlighet i världen att ta hjälp av SCB och andra statliga institutioner för att tolka forskning och statistik. Tanken som slår mig är att det verkar som Finansdepartementet kan behöva lära sig hur Finansdepartementet ska titta på studier. Jag tycker nog det vore på sin plats att de gjorde det, om de vill styra ett land vars politik påverkar alla dess invånare. Jag skulle gärna vilja att min doktor var kompetent doktor i sitt yrke, skulle du låta en rörmokare vara din doktor för invärtesmedicin?
Vid 1995 (vår värsta lågkonjunktur) skulle vi haft 4,5% arbetslöshet enligt den typen av studier, men det hade ju inte gått. Alltså kan inte denna typ av panelstudier användas för svenska arbetslöshetsanalyser.
I SVT Forum nämns jämlikhetsarbetslöshet – de visar en blå kurva där Finansdepartementets antagande om effekterna om ersättningarna inom a-kassan. Jag tolkar det föreläsaren säger som att om vi hade följt den kurvan så skulle arbetslösheten sjunkit pladask (min tolkning av kurvan som pekar rakt ned). I SVT Forum beskrivs att om man skulle följt den statistiken som Finansdepartementet gör så hade vi haft 0,5% i jämlikhetsarbetslöshet. Men detta stämmer inte. Vi är inte nere i den typen av jämviktsarbetslöshet, den har istället stigit. Det är ett tydligt tecken på att Finansdepartementet är
fel ute. Det är andra faktorer som påverkat svensk arbetslöshet, enligt Göran. (SVT Forum)
TCO berättar om inkomstförsäkringen. De säger att för de med inkomstförsäkring, utöver a-kassan, så skulle en höjning av a-kassan inte göra någon skillnad på inkomsten. Om man höjer taket till 27 000 kronor i månaden, som TCO föreslår, så skulle det inte göra någon skillnad för någon med 32 000 kr i månaden som har inkomstförsäkring. TCO har också tittat på de arbetslösa som är medlemmar i facket. 10 september 2012 har han tittat på statistiken. 1/3 av de öppet arbetslösa hade en inkomstförsäkring. Resterande del hade inte en inkomstförsäkring (antingen ej medlemmar eller inte erbjöds någon av sitt fackförbund säger han, jag vill dock säga att en del kanske inte heller kvalificerat sig till den). 407 arbetslöshetsdagar var det längsta, men de kan bara som maximalt erbjudas 200 arbetslöshetsdagar (min notering är att alla fackförbund har inte så många dagar, en del har 100 dagar, andra 120 och en del 150 dagar osv). (SVT Forum)
Vad som orsakar längre arbetslöshetstider finns ingen forskning om säger TCO. Det finns inga samband påvisade för inkomstförsäkring och arbetslöshetstid. (SVT Forum)
Föreläsaren efter TCO, Almega, berättar att det saknas forskning och att den forskning som Finansdepartementet stödjer sig på är bristfällig. Hon säger att det inte är lätt för en läsare att bli helt övertygad av rapporten. Almega tar upp kommentarer liknande “Vissa studier visar att en sänkt ersättning ger en ökad sökeffektivitet” i rapporten och riktar kritik med att det påverkar ändå inte arbetslöshetsstatistiken och möjligheterna till jobb. (SVT Forum)
Äsch, allt de gör är att såga Finansdepartementet och jag förstår att Anders Borgs arbetsmarknadspolitik verkar vara på helt lösa boliner. Tänk att han ska få de arbetslösa i ekonomiskt trångmål. De flesta vill få jobba med ett roligt jobb där människor är snälla mot dem, men vad förväntar vi oss? En politiker som Anders Borg, som styr svensk arbetsmarknadspolitik, är ju inte kompetent att ta fram riktig statistik och göra en politik som är bra för folket. Han verkar designa statistiken för att få stöd för sin förnedringspolitik. Alla arbetslösa borde få vara lyckliga i sitt jobbsökande och få hamna på rätt ställe för dem. För hamnar de på fel ställe så är de i ekorrhjul där de bara mår dåligt i alla fall. Det tjänar varken individ, stat eller arbetsgivare på. Ingen tjänar på att göra något de mår dåligt av. Att må dåligt av sitt jobb är traumatiskt. Det är en individ- och samhällsförlust. Ohälsotalet lever farligt med en förnedringspolitik, är min åsikt.
Arbetsmarknadspolitiken borde stödja de arbetslösa att hitta ett jobb med det som de vill jobba med. De flesta kan nog tänka sig det mesta. Jag tror det viktigaste är trivsel på jobbet. Dagens politik stödjer inte det. Dagens politik är inte individanpassad.
A-kassorna med högutbildade säger att deras arbetssökande har kortare tid i arbetslöshet och de vill gärna se ett samband med att de just har hög utbildning. I a-kassor med låg utbildningsnivå är arbetslöshetstiden längre (SVT Forum). Det är ju högst intressant att de nämner det på SVT Forum. Det borde ju vara ett incitament att ge gratis utbildning till de arbetslösa, en utbildning efter dennes önskemål och den arbetslöses fallenhet i förhållande till lediga jobb.
Att söka jobb i en annan bransch kan leda till att det tar längre tid för de arbetslösa att komma tillbaks till sin gamla bransch (nämns i SVT Forum), jag vill tillägga – för de som så önskar. En del kanske vill byta bransch och aldrig komma tillbaks till sin tidigare bransch och jag tycker det är svårt att få byta bransch. Arbetsgivare är för fokuserade på det som varit istället för att se kompetensen i individerna på arbetsmarknaden. Det är en förslut för individ och samhälle att människor inte jobbar inom sitt kompetensområde ja, men jag tycker att man inte ska fastna vid branschtänk. Låt individer själva bestämma vad de vill jobba med.
De nämner efter 12.30 i SVT Forum-programmet att vi är arbetslösa oftare och att arbetslöshetstiden är kortare. Han beskriver min arbetslöshet. Han säger att arbetslöshetsförsäkringen måste skapa inkomsttrygghet, förenlig med att arbetslösheten inte stiger, medverka till att matchningen på arbetsmarknaden är produktionsenlig, de vill inte att arbetslöse ingenjören blir busschafför. Själv tycker jag det känns lite “narrow minded” (trångsynt). Jag vill få en annan utbildning, eftersom jag tröttnat på kringhattandet från jobb till jobb. Jag kan dock inte sätta mig i skuld för en ny utbildning. Jag tror dock staten skulle tjäna på att ge ex akademiker som måste byta jobb ofta en ny högskoleutbildning på 3 år. Staten och akademikern skulle båda tjäna på det. Människor kommer inte orka hatta från jobb till jobb, det är påfrestande ekonomiskt och det blir ingen kontinuitet i livet. Ingen semester år efter år…. är jobbigt. Jag vet. För när man väl får jobb efter ett par månader så vågar den arbetslöse inte ta semester. Så någon semester blir det inte. Det skapar en enorm stress att inte kunna planera sitt liv.
De nämner att “många behöver omskolning” och “de behöver en andra chans”. Jag håller med, men de misslyckas med målgruppen. De nämner bara de med lägre utbildning som målgrupp. Jag tycker även jag som akademiker skulle ha rätt till omskolning. Jag vill inte hatta runt som en bounching jojo från jobb till jobb. Blä.
En i publiken säger ju att matchningen måste göras. Efterfrågan skapas ju inte bara för att. Det tycker jag är en rimlig diskussion. Han nämner att på 1970-talet fanns bättre möjligheter att själva som arbetsgivare utbilda arbetskraften. Jag håller med, för då hade vi brist på arbetskraft. Så jag tror nog att brist på arbetskraft vore bra för Sverige, dvs sänk arbetslösheten. Staten borde anställa. Då kommer företag att istället utbilda människor. Han nämner också att de som använder sig av arbetslöhetsförsäkringen går inte från fast jobb till fast jobb, utan mellan kortare jobb. Jag håller med. Han säger att a-kassan borde stödja en generös omställningsförsäkring för att möjliggöra en rörligare arbetsmarknad. Smart sagt.
De pratar om coachning för högutbildade och lågutbildade. Bullshit. Jag behöver inte någon förbannad coach. Just saying. Jag kan coacha coachen istället.
Sedan pratar de om att arbetsgivare är dåliga på att rekrytera de som har en historik av sjukskrivning och långtidsarbetslösa. De undrar också varför inga studier gjorts på varför arbetsgivare inte vill rekrytera dem (SVT Forum). Jag vet. De vill inte för det är förknippat med en stigma som dagens regeringen också bidragit till, dvs. en negativ syn på arbetslösa och sjukskrivna.
Källa 20130218:
SVT2, SVT Forum. www.svt.se
