Ska jag sätta upp mig på schemat? gör jag det så har jag sagt att jag kan jobba… Men det var inte roligt att få en bensinräkning på 3500kr. Det motsvarar faktisk MER än vad jag fick i vinst på att jobba deltid. Om jag ändå fick jobba heltid vore ju en sak, men att bara få jobba 4-5h gör ju att jag bara blir en miljöbov och att jag faktiskt går minus på att jobba. Min partner tycker jag ska jobba, denna tycker jag blir så knasig av att bara söka jobb på heltid. Problemet är att mitt timvikariat gör så jag inte orkar söka jobb. Att möta nya människor varje dag gör helt slut på mitt icke sociala väsen. Jag är inte gjord för att möta nya människor varje dag. Det tar cirka 3h att resa för mig till de olika ställena kommunalt. Med bil vinner jag väl lite tid, då tar det 1,5-2h att resa. Ibland hamnar jag i köer eftersom de ringer in mig så sent. Jag får ofta jobba 4-5h. Så 6-7h går till jobb. Sedan så är jag så himla slut i kropp och knopp från att vara i den arbetsmiljön och att träffa nya människor att jag sover 2h. Ibland har jag sovit 3h till och med. Så 8-10h försvinner från dagarna på att jobba och gå med förlust… och sedan har jag inte energin att söka den mer ekonomiskt hållbara lösningen, dvs ett jobb som är på heltid och som jag faktiskt är kvalificerad för. Just nu kan vem som helst göra det jobbet jag gör, eller nja, de kan göra det men de gör det nödvändigtvis inte bra. Den ordinarie personalen har jag ju oftast akademisk examen. Jag har inte den utbildningen. Mitt CV tjänar inte på meriten, utan om jag skriver ned i mitt CV att jag jobbar mellan anställningarna, i väntan på jobb då blir det snarare negativt och de försöker lönedumpa mig. Jag riskerar också att inte kallas på intervju pga jag “jobbar”. Visst är det konstigt? Jag har faktiskt provat olika varianter och det bästa för mig är att inte skriva dessa vikariat på mitt CV. Visst är världen konstig?
Jag skriver ju såklart att jag jobbar nu, men listar inte tidigare erfarenheter från företaget. Det är ju bättre att “jobba nu”, men inte att ha erfarenheten i CV:t.Tyvärr fungerar världen såhär. Men jag lägger alltså 50h i veckan på detta jobbet, får betalt så jag går back när bensinräkningen kommer och lönen bara betalar 20h/h+ eventuella extra timmar.
Ja, så är det. Med vemod sitter jag o ids inte registrera mig som “ledig” för tjänstgöring. För jag söker hellre jobb och får ett riktigt jobb. Jag kan inte varken nås på telefon eller e-post när jag jobbar. Jag har faktiskt förlorat en jobbintervju redan i år. Den chefen sa i ett mail att han ville ringa och kalla mig på intervju, men att han inte fick tag på mig och då kallade han andra… Kliade mig i huvudet och frågade varför han inte mailade?? Han tyckte om att ta sånt per telefon och sa rent ut sagt att min “otillgänglighet” på dagtid kostade mig intervjun. Suckar ödmjukast. Skit samma. Vad ska man säga? Om jag skulle hålla på att svara i telefon skulle jag snabbt inte bli omtyckt på mitt timvikariat… Vemod. Jag kan inte heller ringa när jag jobbar…. så egentligen gör detta jobb mig en otjänst på alla plan. Jag förlorar min framtid på att jobba. Jag borde således inte jobba…. men så är det ju roligare att ha ett sammanhang än inget… jag vill jobba….
Dilemma. Jag vill jobba på en bra arbetsplats där ingen mobbar mig, där inte chefen skriker åt mig och där inte kollegorna snackar skit om mig och försöker sy nya kostymer åt mig. Jag vill bara hitta en sjysst arbetsplats där de är snälla mot mig och gillar det jag producerar. Detta är dock ganska svårt i ett svenskt arbetsklimat.